Rubrik??

Jag är ett fan av kortison och bedövningsmedel.
Och jag är frälst i läkaren. När hon fixade bort smärtan igår var jag på väg att attakera henne med världens största och längsta kram.
Hon är min hjälte, i läkardräkt.
Superman kian slänga sig i väggen. Jag har mött superwoman.
Och på storfors vårdcentral, jag tar nästa tillbaka allt jag sagt om det stället, nästan iaf.
Bedövningsmedlet som hon sprutade in i axlarna, i love it.
Men jag vet att det släpper snart, och jag är nästan beredd på att göra ett inbrott för att få mer??

Domningarna är det värre med. Fyra dagar att medicinen ska fungera, annars måste jag läggas in.
Det suger och jag vill inte.
Jag har inte ms iaf, det är jävligt skönt att veta.
Hoppas bara att det fungerar...

Saknar min skrutt.

Deppiga inlägg men jag känner mig ganska loj om man kan säga så.
Jag är som vanligt, fast mår ganska kasst.
Har man haft satans ont ett bra tag så tar det ganska väl psykiskt med.
Nu efter sprutorna i axeln är det ganska fint iaf.
Och det blir bara bättre.=)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0